Elke Jung
castellani-vin-fran-chianti-italien-elke-jung

Castellani – vin från Chianti, Italien

Vingården består av snäckskal i Castellanis egendom Tenuta di Burchino i Terricciola. Platsen hör till Colline Pisane, en av Chiantis 7 subzoner.

Det är varmt när vi står i vingården och eftermiddagssolen reflekterar jordytans många vitgula nyanser. På nära håll ser man en stor ansamling fossila lämningar. Solen skiner, det blänker och glimrar av vingården samtidigt som temperaturen når över +30 C.

Här är tusentals och åter tusentals snäcksskal och andra fossila rester fint inbäddade mellan tunna lager av sand och ljus lera. Wow! Med stadig röst säger Piergiorgio Castellani att på dessa 2 hektar, kan sangiovesedruvan prestera som allra bäst. Den unika vingården heter Lecortie och hör till den 45 hektar stora egendomen Tenuta Burchino, i Terricciola Chianti.

Mer känd är annars jordmånen som heter albarese, som är en ljus kalk- och lerjord unik för Chianti och som blivit något av distriktets signum. Medan jorden i Lecorti och på vissa andra platser längs Toscanas kust är lika sällsynt som okänd. Snäckskalsjorden har faktiskt inte heller ett specifikt namn så ovanliga är jordplättarna. Att Piergiorgio Castellani är entusiastisk när han visar upp familjens 2 hektar är självklart, allt annat vore otänkbart.

Sangiovese ger odlingsplatsen tolkningsföreträde

Att sangiovesedruvan trivs i Chiantis komplexa jordar är känt sedan romartiden. Kanske för att druvan triggas till att göra sitt bästa i en jord som består, eller är en kombination av, sand, lera, sten och kalksten. Det kan också vara sortens, sangiovese grossos, fenomenala anpassningsförmåga att ställa om och synka till de naturliga förutsättningarna på varje enskild plats. Söder eller norrläge, brant eller i svaga lutningar, en vingård med olivträd eller utan och så vidare.

Det spelar liksom ingen roll för sangiovese. Goda exempel finns bland vinerna från Korsikas nielluccio, Toscanas prugnole gentile eller samma distrikts ädla brunello. Sangiovesedruvan kan utöver dessa tre exempel stoltsera med ”hur många synonymer som helst”, de flesta okända.

Lyckade sangioveseviner har också tillverkats i Kalifornien av Randall Graham och i Australien av Penfolds. Sangiovese är med andra ord superintressant och det är jorden i vingården som påverkar och ger det avtryck som senare avspeglas i vinet.

Bilden ovan är från norra Chianti, i riktning mot Medelhavet varför landskapet är betydligt flackare.

Naturliga förutsättningar i Chianti

Landskapet i Chianti bjuder på en variation av mjuka böljande kullar, skogsdungarm bondgårdar, småbyar varvat med en mångfald vintegar som breder ut sig i alla riktningar. Odlingar ligger på skiftande jordar, i olika väderstreck, med varierande lutning, nära eller långt bort från en by, skog eller jordbruksmark. Med de högaktuella klimatfrågorna åtanke framstår Chianti med sin variation och naturliga omgivningar som den sanna anledningen till framgången för vinerna.

Generellt kan man säga att odlingar på kulliga bergsutlöpare passar druvan sangiovese. Medan dalgångarnas flackare fält, i kombination med tyngre lerjordar lämpar sig bättre för exempelvis merlotdruvan.

Chiantis unika alberesejorden (med kalksten) bidrar till god dränering och inslag av mineral. I vinerna blir avtrycket en smak med djup struktur och stor komplexitet, som regel av ett lågt pH-värde och hög syra.      

Lecorti, unik vingård i jord av snäckskal

Den 2 hektar stora vingården Lecortie är ändå något alldeles extra. Jorden består av en mycket gammal havsbotten och är helt unik. Man kan bara hitta platser liknande Lecorti fläckvis och alltid nära kusten i Toscana. Snäckskalsjorden ska inte förväxlas med alberese.

På plats i vingården sjunker intrycken in. Ansamlingen av snäckskal och fossilernas fina skick, som om de nyligen spolats upp från havet, får mig att häpna och ödmjukt förundras. Att tankemässigt färdas i den tidskapsel av miljontals år som tar vingården (platsen) tillbaka till tiden i havet går knappt att ta in.

Lika spännande är funderingen och framtidsspaningen om hur sangiovesevinet från Lecortie kommer smaka när det väl buteljeras. En kittlande tanke och en teaser med ett uppskattat tidsfönster om minst 10 år.

Tio år är vad Piergiorgio Castellani uppskattar att krävs innan den första årgången kan lanseras. Och sen hör vi att han säger det igen,

– ingen annan stans än i Chianti blir sangiovesevin lika bra!

Spännande druvsorter i Toscana

Samtalet går sedan raskt vidare till herr Castellanis favoritdruvor. Sangiovese givetvis, därefter merlot och sedan vermentino.

”Utsikterna för dessa sorter i Chianti är strålande, vänta bara”, stoltserar en upprymd Piergiorgio Castellani. Merlotdruvan som sedan filmen Sideways (amerikansk feelgoodfilm som höjde pinot noir och dissade merlot) är styvmoderligt ansedd tampas fortfarande med sitt renommé. Och merlot förtjänar utan tvekan mer uppmärksamhet (framförallt utanför Bordeaux) varför Piergiorgio Castellanis vurm och intresse för sorten är lovvärda. Att Italien kan göra merlotvin är som en väl förborgad hemlighet eller kanske för att fantastiska Toscanas egen vinsuperkändis Masseto (Ornellaia) nått en lika astronomisksom ouppnålig prisnivå. Mer jordnära, men inte desto mindre, är det i Umbriens kända merlotvinet Montiano (Falesco), signerad familjen Cotarella.

Gröna druvan vermentino är på gång i Chianti

Bland de vita vinerna är vermentino på gång, säger Piergiorgio Castellani. Druvan klarar ett varmare klimat bra, passar in i den ökande efterfrågan av vita viner och smakar friskt aptitretande som fördrinksvin till välgjord, mineralstringent middagsföljeslagare.

Den sardiska klonen av vermentino är den bästa, kontrar Piergiorgio Castellani men han lägger snabbt till,

  • En hälsosam variation av kloner är att föredra. Toscana kan inte göra vermentinovin som Sardinien. Men det är inte heller vår mening eller intention.

Ekocertifierade Tenuta di Montefoscoli

BILD:
Piergiorgio Castellani framför Tenuta di Montefoscoli, EKO-certifierad vingård i Chianti, Toscana.

Den senaste egendomen hos Castellani heter Tenuta di Montefoscoli och var tidigare tobaksfabrik. Familjen köpte egendomen 2018 och redan 2020 lanserades de första röda vinerna.

Ett år senare vinifierades vermentinodruvor till vita vinet Fontemaggiore 2021 (1a årgången). Vinet är om man ska vara korrekt en druvblandning med tillägg av 5 procent petit manseng.

I smaken kan man ana en koppling till en bättre Chablis – för det finns kraft, fruktig nyansrikedom och fräschör i kombination med ett tydligt bakgrundsbrus av en energisk mineralton. Läckert!

FAKTA
Castellani tillverkar vin över hela Italien. Från Veneto i norr till Sicilien i söder. Familjen har dock sina rötter i Chianti varför distriktet, och kanske speciellt sangiovesedruvan ligger Piergiorgio Castellani (6e generationen att styra familjeföretaget) varmt om hjärtat.

LÄS MER OM VAD SOM ÄR PÅ GÅNG I CHIANTI CLASSICO: UGA – Chianti Classico växlar upp

Kategorier

Kategorier