Elke Jung

Vulkanviner extra allt med dos Profetas e dos Villões

Maçanita och Faria alias dos Profetas e dos Villões är vinvärldens svar på filmdukens Blues Brothers. Skillnaden mellan de karismatiska radarparen är att de förra banar ny mark i vinvärlden. Med innovativt förhållningssätt utmanar de Madeiras traditionsbundna starkviner med en helt ny stil viner.

Companhia de Vinhos dos Profetas e dos Villões som António Maçanita och Nuno Faria’s gemensamma bolag heter gör vin från Madeira och på den närbelägna ön Porto Santo.
Druvorna köps direkt från odlaren. Och dos Profetas e dos Villões vinifierar i en vinanläggning de hyr.

I dos Profetas e dos Villões smala portfölj finns en handfull olika viner. De är vita viner och ett rött av sorten tinta negra. Utmärkande för druvorna är deras unika växtplats som i den vulkaniska jorden till och med skiljer sig åt mellan öarna Madeira och Porto Santo.

Det handlar också om ovanliga druvor. Och att ingen tidigare, i större skala, gjort torra ambitiösa madeiraviner med en alkoholhalt runt 14 volymprocent.

Vilka är Companhia de Vinhos dos Profetas e dos Villões

António Maçanita är vinmakaren med en faiblesse för vin från vulkanjordar. Nuno Faria är stjärnkrögaren som vuxit upp på Madeira, känner alla och varje del av ön.

Faria hittar odlarna, håller i alla kontakter och dialoger på plats. Bara att övertyga odlarna att de ska skörda druvorna vid en något senare tidpunkt än tidigare år kräver sin tid och en del fingertoppskänsla.

– När skörden närmar sig måste jag peppa, övertala och framförallt övertyga våra odlare att vänta. Först när vi ger klartecken får de börja plocka, säger Nuno Faria.

Han lägger till med ett småleende,

– Samtalen är som en kamp. Å ena sidan hägrar en förväntad och bättre, vinkvalitet. Å andra sidan kan druvorna gå förlorade. De är inte enkla beslut och jag vet själv hur svåra de är att ta.

På Madeira har skörden av tradition startat tidigt. Dels för att odlarna inte vill förlora frukt i de kraftiga regn som ofta förekommer. Men också för att knappt mogna druvor har fungerat (dock inte optimala) i tillverkning av starkvin.

Antonio Maçanita och Nuno Faria gör vin från lilla ön Porto Santo utanför Madeira.

Vulkanvinsspecialisten António Maçanita

Vinmakaren António Maçanita är Portugals just nu mest omtalade producent. Med vingårdar på många platser över Portugal tillverkar han vin i många olika stilar. Men han är ändå mest känd som vulkanö-specialist för sina precisa vita viner från Azorerna. Även dessa av druvor från mindre kända sorter. Faktum är att den nytändning som vinnäringen på Azorerna upplever just nu grundar sig på Maçanita insats och stora engagemang.

Stjärnkrögaren Nuno Faria

Till vardags arbetar Nuno Faria som restauratör i Lissabon. Hans Michelin rankade stjärnkrog 100 Maneiras är lika känd som omtalad. Smak, mat och vin är med andra ord det Faria brinner för och så lärde han känna António Maçanita. En vänskap som startade i samtalet om en fantastisk smakupplevelse. Vilket ledde dem vidare in i ett spännande vinprojekt, på en minst sagt oväntad plats, av druvor många knappt känner till. Faria lyckades väcka Maçanitas intresse för sin barndoms sommarö, Porto Santo och de möjligheter han såg där.

– Jag vill dricka vin i stora klunkar, utbrister Nuno Faria apropå jämförelsen till starkvinet Madeiras subtila stilar och många nyanser. Vilka man av förklarliga, och framförallt starka skäl, bäst njuter av i små sippar.

Att göra enastående vin, efter egen övertygelse, helst utan kompromisser är med andra ord självklart. Ordet ”helst” sticker dock ut för det visade sig direkt att just förmågan att kunna kompromissa blev avgörande. Att få fram ett vin från Porto Santo var inte självklart.

Om vintillverkning på Porto Santo och rätt till ett namn

Det är inte tillåtet att vinifiera vin på Porto Santo. Den unika platsen vars jord påminner om den i Chablis och Jerez utmanar tillverkaren och kräver en insats långt över det vanliga. Nuno Faria förklarar,

– Jag vet inte hur vi tänkte när vi planerade att tillverka vin på ön. Men när reglerna stod klara fick vi agera snabbt. Druvorna fick skeppas till Madeira med en vändande kyltransport.

-Efter 2,5 timmars båtresa uppstod nästa utmaning. Vi hade ingen vinkällare. Att inte vinifiera druvorna skulle ha varit mycket tråkigt, fortsätter Nuno Faria.

Lyckligtvis och återigen via kontakter erbjöd Madeira Wine Company oss en plats i en av sina anläggningar.

Händelsen ovan har väckt nytt liv i frågan om vintillverkning på Porto Santo. I framtiden hoppas Faria på en förändring. Självklart är det bäst om tillverkningen kan ske direkt, på plats.

Förutom ovan återstår även en förklaring till namnet på vinerna från Porto Santo.

– Nu skrivs vinetiketterna som ”DOP Madeirense och Vinho do P. Santo”, konstaterar Faria med ett snett leende.

Porto Santo må vara en liten och tämligen okänd ö, men den är samtidigt mycket gammal. Men trots goda skäl har portvinsdistriktet synpunkter på vinernas ursprungsangivelse. Ordet Porto är skyddat av portvinsdistriktet och får därför inte användas. Ursprunget skrivs därför som Vinho do P. Santo, DOP Madeirense.

Madeiraöarnas vulkaniska jordar av olika ålder

Madeira och intilliggande skärgårdsöar som Porto Santo har bildats efter vulkaniska utbrott. Huvudön Madeira för 5,3 miljoner år sedan. Här är jorden näringsrik, den består av en basaltisk (vulkaniskt ursprung) sammansättningar, många olika bergarter samt aska och tuff.  

Porto Santo som är dubbelt så stor som Visingsö ligger cirka 65 km i nordost om Madeira. Jordmånen är förvånande en helt annan i jämförelse. Det är även klimatet. Somrarna kan vara heta och torra och faktum är att madeiraborna själva gärna spenderar sin semester på Porto Santo.

Porto Santo är betydligt äldre än Madeira. Med en ålder om 13,5 miljoner år kommer förklaringen till jordmånen som är betydligt mer vittrad (sand).Porto Santos geologi är mer komplex. Sammansättningen i de olika jordlagren är mer varierad och de sedimentära materialen består (till skillnad mot Madeira) av kalkhaltig sandsten och sanddyner. En jordmån som är snarlik den i Jerez, Champagne och Chablis.

Porto Santo har ”det” som Chablis

De vita vinerna av gröna druvorna listrão och caracol fullkomligt exploderar av mineral i en slags kraftfull elegans. Lägg till kontrasten till charm och enkelhet. Den senare, caracol, står i mitt tycke för vin av en mer lantlig tolkning. Men när det kommer till listrãovinerna kan jag inte låta bli att jämföra med Bachs mästerverk Prelude för cello. Talesättet less is more passar väl in på vinerna som är som mästerverk tappade i en flaska.

Men den bästa beskrivningen är i jämförelsen mellan ursprungsplatserna Porto Santos fossilrika kalkjord till jorden i Chablis. Smakjämförelserna är rimliga och det finn tydliga likheter mellan vinerna.

Mineraltonen vibrerar och ingen kan missa nerven. Det finns med andra ord många goda skäl till att de vita vinerna av listrão från Porto Santo redan under sitt andra år, är något alldeles extra.

Druvan heter caracol och här växer den i sandjord på Porto Santo/Madeira.

Ovanliga druvor och viner av listrão och caracol

Efter pressningen av hela klasar listrãodruvor får musten vila ett dygn. Sedan flyttas musten till 228-liters fat, där den vilar under 10 månader.

Vinet som heter ”Da Corda” tillverkas enligt en gammal traditionell metod av must från tredje pressningen. Musten avskiljs och läggs i traditionella 415-liters fat (pipo) där vinet får jäsa och lagras under 10 månader.

Caracoldruvorna vinifieras på liknande sätt som listrão ( men inte som vinet Da Corda) och får jäsa och lagras 3 månader på ståltank om 250 och 1000-liter.

Röda vinet (tinta negra) är spontanjäst, med naturlig jäst. Macerationen tar cirka 40 dagar och lagringen sker åtta månader på franska fat. Smaken är fräck av ett frisk, bärig svalt rött vin med stor personlighet. Men vinet har utvecklingspotential, det kan än mer och är i den här provningen fortfarande inte sitt bästa jag.

2022 gjorde de rosévin av tinta negra, vitt vin av sercial som förhoppningsvis kommer i en ny årgång 2023. I år tror även Faria att det blir ett verdelhovin.

Kanske viktigast av allt och oavsett om vinerna är vita eller röda växer druvorna i vingårdar och på lägen många vinintresserade inte ens trodde existerade.

Tillbakablick förklarar nutidsvin från Porto Santo

Det nya greppet med att göra” lättvin” i kontrast till traditionellt starkvin är inte ett nytt på Madeira. Traktens lantbrukare har tillverkat vin för husbehov sedan länge samtidigt som sättet att sälja årets druvskörd till kooperativ och starkvinsföretagen är väl inarbetat. Vilket påminner om hur branschen fungerar (fungerat) i Champagne.

Dagens trend som blir allt mer påtaglig med småodlare som gör eget vin har dock kommit längre i det franska distriktet. Men det är tydligt att allt fler av Madeiras 3 500 odlare upptäcker och ser druvornas värde och potential. Nyckeln ligger i att få fram bättre kvalitet på frukten vilket genererar ett högre pris på druvorna.

Det finns med andra ord ett nyväckt intresse hos odlare som vill producera och buteljera egna viner, inte bara starkvin, på Madeira. Några har tagit över familjens vingårdar, andra som Diana Silva i São Vicente (norra Madeira) gör internationell succé med röda viner och róse av tinta negradruvan.

Eller som Companhia de Vinhos dos Profetas e dos Villões, fritt översatt till Vinkompani av profeter och skurkar, köper druvor från kontrakterade odlare för att göra eget vin.

Framtiden har landat på Madeira och Porto Santo. Med glimten i ögat avslutar Nuno Faria,

– Vem vet, kanske är jag skurken eller profeten!

TILL RECENSIONEN AV VINERNA

Kategorier

Kategorier