ROSÉ, ROSÉVIN

Rosévin buteljeras ungt och bör konsumeras ungt. Vilken druvan är har betydelse för rosévinets karaktär. Och även om färgen är djup eller blek, eller hur länge skalen är med under framställningen. Smak och färg kan variera beroende på vilka druvor som används och hur rosévinet framställs (tillverkas, vinifieras).

NÅGRA AV DE VANLIGASTE DRUVORNA I ROSÉVIN

Cinsault

En druva som oftast odlas i varma och soliga regioner i Frankrike, Chile, Sydafrika, Marocko och Libanon. I Provence är cinsault en av de vanligaste druvorna i rosévin. Cinsault bidrar med parfymerade aromer och mild smak.

Grenachedruvan i rosévin

Sorten trivs i varma och torra klimat. Förekommer ofta i rosévin från Tavel och Provence i Frankrike men också i Spanien. Grenache ger rosévin en fruktig smak med toner av röda bär.

Tibouren sydfransk druva i rosévin

Är den lokala druvan i Provence som nästan uteslutande används för rosévin. Tibouren bidrar med smaker av torkade örter som påminner om garrigue-vegetationen (lågväxande buskvegetation med vildväxande örter och kryddor) i södra Frankrike.

Poulsard druva för rosé

Den blå druvan från Jura-regionen i Frankrike som används till rosévin. Den här druvan ger lite färg till vinet och används också för att göra mousserande rosévin.

Pinot noir rosé

Ofta använd druva i rosévin, särskilt från regionerna Sancerre och Bourgogne i Frankrike. Rosévin av pinot noir förekommer lika ofta i vin från Tyskland, Österrike, Nya Zeeland och Argentina.

Zinfandel rosé

Inte bara en druva för kraftiga rödviner utan också för rosévin, speciellt i Kalifornien.

Rosévin av cabernet sauvignon

En av de klassiska bordeauxdruvorna används kanske förvånande även i rosévin. Enskilt men också tillsammans med merlot, cabernet franc och malbec. Cabernet sauvignon ger en fruktig smak till vinet och finns ofta i rosévin från länder i Nya Världen som Chile, Argentina och Sydafrika.

Syrah/Shiraz i rosévin

används framförallt i rosévin från Provence och i Tavel (för övrigt den enda appellationen som enbart är för rosévin). Druvan används också i fruktiga roséviner från Australien, USA och Argentina. Syrah ger vinet smaker av röda bär och kryddor.

Sammanfattningsvis finns det många olika druvor som kan användas för att tillverka rosévin, och varje druva bidrar med sin egen unika smak och färg till vinet. Vilken druva som används beror på var vinet tillverkas och vilken smakprofil vinmakaren vill uppnå.

SÄGER FÄRGEN NÅGOT OM SMAKEN PÅ ROSÉVINET

Inte säkert och verkligen inte alltid. Det finns spanska rödvinsmörka roséviner med frisk mjuk smak. Precis som att det finns ljusrosa italienska roséer med både strävhet och kraft. Färgen på rosévinet blir ofta mörkare, kraftigare och strävare när druvskalen får följa musten genom pressningen ända till jästankarna.

HUR GÖR MAN ROSÉVIN

När man tillverkar rosévin krossas blå druvor och skalen får laka ur färgämnen, macerera, i musten några timmar efter pressningen. Det gör vinet rosa. För att få starkare färg och kraftfullare smak kan skalen också få jäsa med musten en kort stund. Jämför med röda viner som macererar under lång tid.

Det finns flera sätt att göra rosévin på men alla har gemensamt:

. Roséviner jäser och lagras oftast på tank, inte på ekfat (undantag är exempelvis vinerna från Clos Cibonne, Côtes de Provence).

. Jäsningen sker vid samma temperatur som vita viner, mellan 15 och 20 grader.

. Jäsningen tar längre tid än vid rödvinstillverkning, för att bevara frukt och fräschör.

Olika typer av rosévin kan skilja sig åt, ibland också inom samma område. Det kan visa sig i färg som går från blekrosa till mörk, nästan röd och i smaken som kan vara milt fruktig till strukturerad och rödvinslik.

Direktpress

För att göra ett blekt rosévin pressar man druvorna och undviker skalkontakt. Musten blir bara lite lätt färgad av själva pressningen. Vissa varianter av dessa ljusa viner kallas för ”VIN GRIS” som från det franska distriktet Jura eller från Marocko.

En annan variant av blek rosé är amerikanska BLUSH WINES som fått sitt namn av att de ser ut att ”rodna” lite. Blush wine, där druvskalen enbart har fått ”blöda med” under pressningen, är bleka, aningen söta och lite spritsiga. En populär stil som har sitt ursprung i Kalifornien, USA (ex. som white zinfandel).

Ett rosévin med mer färg

Musten får vara i kontakt med skalen en viss tid – allt från två till 20 timmar. Som de bleka rosévinerna från Provence som får en mycket kort skalkontakt. Temperaturen hålls låg för att jäsningen inte ska sätta igång.

SAIGNÉE

Vid metoden saignée tappas en del must av från tanken när man gör rödvin (saignéemetoden kallas ibland för blödning). Den must som är kvar får då större andel skal i förhållande till must vilket ger ett strävare, fylligare rödvin. Musten som tappats av blir rosévin.

Nackdelen för rosévinet i detta fall är att det blir en ”restprodukt”: druvorna har skördats när det bäst passar det röda vinet. Det är ofta för sent för att göra ett riktigt bra rosévin. En vanlig uppfattning är att druvorna till ett rosévin bör skördas tidigare för att få ett rosévin med bra och frisk syra.

Ett kraftigt och mörkt rosévin som görs enligt saignéemetoden är CLAIRET från Bordeaux. Det är ett vin med gamla anor – kanske det ursprungliga Bordeaux-vinet.

Bleka must med aktivt kol

Det är tillåtet att ta hjälp av aktivt kol för att avlägsna färgpigment från rött vin för att få en blekare färg.

JÄSNING I SLUTEN TANK

Rosévin kan också framställas genom kolsyrejäsning, MACERATION CARBONIQUE, som innebär att hela druvklasar får jäsa i sluten tank. Ovanstående metoder kan varieras och kombineras på många sätt.

Rosévin som framställts genom kolsyrejäsning blir i allmänhet yppigt friskt och får en mjuk, saftig finish.

UNDANTAG – är rosévin en blandning av rött och vitt vin?

Nej, generellt tillverkas rosévin av blå druvor. Att göra rosévin genom att blanda rött och vitt är inte tillåtet inom EU. Men det finns undantag:
. Champagne, där man tillsätter lite rött vin för att få roséchampagne.
. Tyska schillerwein som tillverkas i tyska Württemberg samt i den tyskspråkiga delen av Schweiz.

Utanför EU är blandning av rött och vitt vin tillåtet och förekommer i länder som USA, Sydafrika och Nya Zeeland.